The land of happiness.

Imorgon är en ny vecka, imorgon börjar en vecka där alla verkligen kan visa för världen att dom är lika mycket värda. Det är en vecka för stolthet, en vecka som kan stavas med fem bokstäver. P R I D E. Jag kommer befinna mig inne i stan för denna vecka, jag kommer stödja hela spektaklet för jag anser att det är något sverige behöver. Vi behöver mer än bara bloggar för att förstå vad gay är, vi behöver se det. Så fuck Gaybloggen, go PRIDE.



Homosexualitet är inget fel, det är ingen skam, det är mod. Mod och stolthet att våga möta världen som sig själv. Att inte gömma sig bakom samhällets idial och normer om hur man ska vara, utan att våga ha egna åsiker och tankar. Önskar bara att fler faktiskt vågade. Själv är jag hetrosexuell, men jag säger inte att jag aldrig skulle kunna överväga att ha ett förhållande med någon av samma kön. Det handlar inte om "vad" en person definierar sig som, utan allt handlar om hur man upplever personen. Skulle det hända att jag blev kär i en kvinna, jag skulle inte tveka, för kärlek är lika vackert oavsätt vilka det är mellan.
Jag bevittnade den första homosexuella vigseln i Sverige förra året om jag inte minns fel. Jag stod i humlegården den första maj och grät. Jag fick gåshud på hela kroppen. Det var så otroligt vackert. Just DÅ kunde man känna att vårat lilla landet lagom var på väg framåt, vi var på väg i rätt riktning.

Och Pridefestivalen är just vad det är, ett sätt att få vårt lilla land att inse, det finns inget som är perfekt, men det finns heller inget som inte är värt att ge en chans.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0